Sound the alarm, i am back!
is it worth dying for?
Allt tynger på mitt bröst, jag kan inte sova, jag kan knappt andas längre.
sen när blev allt så komplicerat? varför ska alltid jag kämpa? varför kämpar aldrig någon för mig?
Jag tycker att jag alltid gör det nu förtiden, men så stannar jag upp och tänker "till vilken nytta då"?.
till vilken jävla anledning ska jag fortsätta.
Jag känner mig fet. ful. äcklig. patetisk.
En som alltid ger upp, ger efter. ingen disciplin överhuvudtaget.
Jag mår inte bra.
Målar på ett leende var dag, går tyst som en mus för jag vet, om jag öppnar min mun kommer jag att
"spy" ut allt. All aggression, frustation och besvikelser och ångester kommer komma ut.
Jag bygger på all aggression och frustatiom dag för dag.
Jag kommer till slut bli kall.
För jag känner knappt någonting.
Jag vill bara gråta. gråta ut allt.
och hoppas att de kommer kännas lite bättre efteråt.
Men det gör det inte.
Jag vill somna in och glömma allt men jag vaknar alltid.
Alla har sina problem idag och jag är tyvärr en av dem.
Jag har lika mkt rätt att "gnälla" lika mycket som alla andra.
Jag vill bara krypa in ett hål och stanna där, tyna bort.
Inte finnas mer, försvinna in i intet.
Men ändå säger en liten röst i huvud, släpp inte taget än.
Något kommer hända snart, något som du blir glad över, någon du kommer känna lite lycka av.
Jag väntar och väntar medans mina fingrar glider av det lilla taget jag har kvar.
Som sagt. Jag behöver en boxningspåse, knark, ett glassburk.
Någon att prata med.
You cant leave me if im already gone.
Har praktik i skolan nu så man är helt slut när man kommer hem, orkar inte göra nått då eller jo förutom att plugga teorin :O
Håller igång med träningen fortfarande, måste väl förbereda sig inför Beachen 2010. usch de kändes konstigt att skriva tvåtusentio. haha.
jaha vad mer har hänt på sistonde? Ingenting. Men gud vad jag är intressant nu då. =P
Allting flyter på, ska inte säga bra men de går som det går ungefär.
Vissa tror ju inte alls på att man ska klara detta med skolan och skaffa sig en bra framtid men pfft. in your face sen typ.
Kanske skriver ganska osammanhängande men är relativt trött, gick upp fem imorse och har hållt igång med plugget tills för en kvart sen.
Är helt sliten.
Trött i huvudet, tankar som egentligen inte ska vara där, är där. tankarna kommer upp men försvinner inte igen. Det ligger och gömmer sig i en liten vrå och så fort jag börjar fundera om mig själv och på annat så dyker det upp återigen. Det är inte alls kul, kan känna en sån ångest ibland.
Tex Varför blev jag lämnad? Varför har jag ingen att prata med nu? Vafan var det som hände? Vad kommer hända nu? Sen? I framtiden? Kommer jag komma över det och aldrig plocka fram de speciella tankarna från dens vrå igen? Jag hoppas. jag hoppas verkligen. När man tänker "neråt", dystert, deprimerande, går allting åt helvete.
Och det kan inte fortsätta såhär.
Som tur är börjar jag kl 13 imorgon, lite mer sömn skadar ju inte, så man kan bli klar i huvudet någon gång.
Och inte bara bli speedad på 12 koppar kaffe som räcker i en timme och en halv.
Hmm vad mer då?
Ja jo ska banta ner mig ganska mkt till.
Så bli inte förvånad när du ser mig nästa gång. Så trött på att tänka på hela tiden konstant, vad jag äter, hur mycket jag äter, hur många kalorier måste jag förbränna nu ? kan jag bara få den kropp jag vill ha så att dessa tankar kan komma bort så att det kan försvinna lite tyngd från bröstet?
Tänker också hela tiden, Beach TvåTusenTio. Äsch fyfan, kan de hända något runt magen ännu?
Skriver när de blir mer intressant på min livsfront.
Nu ska jag sova. De behövs.
Puss och haaj.
Det är värt ett försök,
Vet att vi har musiken gemensamt, vi känner likadant för musik, vill förstå innebörden och känner med låttexten.
Vi hör hur de sjunger med inlevelse och det finns låtar som beskriver en tanke, en känsla som man har just då. Ja svårt att förklara för er andra. men dennaa låten säger allt.
Trapt - Waiting.
I wanna meet up with you and show you what I'm thinking
I'll take you anywhere, that you wanna go
I'm sitting here, all lonely and you know that anytime you're free
To show, show me how you feel
I'll take you anywhere, that you wanna go
Anywhere that you wanna go
I'd make it right if you wanted it
I want it back more than you know
I'd cross the line if you wanted it
I want you back
And I'm waiting, for you
To get that feeling once again
Reunited in the end
And I've been waiting for you
To capture my imagination
Cause I've been fooled by the illusions in my head
Now I realize that I've never had it so good,
It took me anywhere that I wanted to go
Now i'm sitting here dreaming of the days
When anyime I wanted I could show you how I feel
I cant go anywhere, that I wanna go
Anywhere that I wanna go
I'l take you anywhere
You wanna go.
Could this be out of line?
And I can tell you I've been moving in so slow
Don't let it throw you off too far
Cause I'll be running right behind you...
So contagious.
- Acceptance
hmmm...
Det är inte de som fakkade, det var du.
Jag pallar inte mer.
jag släpper taget om dig min "vän", för jag orkar verkligen inte mer.
:'/
This fragile thing now
And I can't
I can't pick up the pieces
And I've thrown my words all around
But I can't
I can't give you a reason
I feel so broken up
(So broken up)
And I give up
(I give up)
I just want to tell you so you know
Here I go
Scream my lungs out and try to get to you
You are my only one
I let go, there's just no one that gets me like you do
You are my only
My only one
Made my mistakes
Let you down
And I can't
I can't hold on for too long
Ran my whole life in the ground
And I can't
I can't get up when you're gone
And something's breaking up
(Breaking up)
I feel like giving up
(Like giving up)
I won't walk out until you know
Here I go so dishonestly
Leave a note, for you my only one
And I know you can see right through me
So let me go and you will find someone
Here I go
Scream my lungs out and try to get to you
You are my only one
I let go, there's just no one, no one like you
You are my only
My only one
Thinking about all the shit we been through.
Man får en chans. En. Man gör av med den så snabbt som man fick den. Man hinner inte tänka efter eller varken njuta. Det kanske är bara den chans man får. Den enda.
Allt det som gör att man blir lycklig kan försvinna på en vecka, en dag , en minut. Jag är den dumme som inte såg vad jag hade förrän det var borta.
Chansen kan vara om lycka. Lyckan kan vara att man blir omfamnad av den man älskar, man har en bästa vän som man kan prata om allt med,
att någon säger "fattar du att jag älskar just för att du är du"?
Det kan handla om allt som gör en glad. Men vad händer sen när man blir dumpad, man blir fiender, när någon helt plötisligt säger istället "fattar du att jag hatar dig bara för att du är du"?
Vad händer då ? Jo det som sker är att man ligger sömnlös natt efter natt och grubblar på vad fan var det som hände? Hur fan kunde det gå så snett på bara en dag?
När allt var så himla underbart dagen innan? Jag vet vad som händer om man samlar på sig en massa ilska gång efter gång något hade gjort en arg.
Att låta andra hacka på dig till att du sist inte bryr dig. Att man sväljer gråten, sin oro och sin ångest. Men det som gått ner måste komma upp. Det måste ju alla förstå, att tills sist spricker det.
You were my greatest misstake.
Låten tillängnas till en speciell person.
Du vet vem du är. J.D.
Anberlin - The Feel Good Drag.
Den är värd att lyssna på.
"I'm here for you" she said and we can stay for a while, my boyfriend's gone, we can just pretend. Lips that need no introduction Now who's the greater sin, Your drab eyes seem to invite Tell me darling, Where do we begin Was this over before Before it ever began Your kiss Your calls Your crutch Like the devils got your hand This was over before Before it ever began Your lips Your lies Your lust Like the devils in your hands Everyone in this town is seeing somebody else Everybody's tired of someone our eyes wander for help Prayers that need no answer now I'm tired of who I am You were my greatest mistake I fell in love with your sin Your littlest sin Failure is your disease You want my outline drawn You are my greatest failure Discourse your saving song Was this over before Before it ever began Your kiss Your calls Your crutch Like the devils got your hand Your lips Your lies Your lust
Like the devils in your hands
Me, you and my medication.
Idag har det gått två veckor sen operationen.
Allt känns bra, inget är svullet längre eller gör ont.
Min ansiktsform har ändrats lite och det ser faktiskt fint ut :) haha :)
Dessutom har jag gått ner 6 kg på två veckor, gott! Och mer ska "trilla" av. :)
Träningen har jag kommit igång med ordentligt igen och det känns bra det med, är taggad som fan nu :)
Sen är det en ny Carolin :)
Hihi längtar*.
På sistonde har det inte hänt så mkt, bara sovit ut ordentligt och varit lite mer social än vanligt :P och tränat, glöm nu inte det! Haha! Inget som jag drar ut på ;D
Najsbajs. Däremot är vintern på väg, Yeeey ! :D Löööv tha winter.
Snart är det halloween-fest och det ser vi framemot. Hihi. :) Ska bli kul.
Jaha, jag har inget annat och säga, nu ska jag faktiskt återgå till min musik som är världens bästa playlist på Spotify haha xD
Nej Folket, ha det så bra.
Pusshaaay.
Vilket liv asså.
Jag ser er avsky mot mig när jag tittar åt ert håll. Vad är det mig som gör att ni blir sådana dubbelmoraler i närheten av mig? Om ni känner träffade så är precis er jag vill påpeka.
Jag är så trött på alla lögner, allt hat.
Tycker ni att jag är så svag, klen och rädd för att höra sanningen?
Tror ni verkligen att ordet ärlighet är något jag är rädd för?
Ni säger att jag blir arg, ledsen besviken när ni är ärliga mot mig. Ja och det är ju för att ni först stått och ljugit mig rätt upp i huvet flera gånger om innan sanningen kommer fram, vem hade inte blivit pist off då?
Jag blir så förbannad att det inte kan komma fram direkt när ni själva får min ärlighet serverat på ett silverfat.
Jag vill inte fortsätta leva mitt liv i den patetiska och dubbelmoraliska, falska umgänget som ni är.
Aldrig. Aldrig att jag tillåter mig själv påverkas och dras ner i det som ni är nu. Jag har både modet och stoltheten för att jag kan vara ärlig fast det kan svida. Det bryr jag mig inte om. För då vet jag, att ni har inget mot mig sen ifall det skulle uppstå problem.
Jag sticker härifrån, blir anonym, och lever ensam ifall det ska vara så. För den enda jag kan lita på idag är helt enkelt mig själv. Jag skrattar er rätt upp i ansiktet. Shit så små ni är i denna världen.
Och sist men inte minst och absolut inte bortglömd. Den tjej som vill att alla ska tycka synd om , som sitter borta i Röstånga. Usch på dig säger jag bara. Jag ser igenom dig som man ser igenom ett glas. Så jävla uppenbart. Haha. Att du är så dum att du inte ser det själv. Egentligen tycker jag synd om dig för du ser dig själv som denna oskyldiga ängel när du verkligen är genomrutten. Vissa personer säger "men folk ger aldrig henne en chans, de bara dömmer henne". Ja och?! Du sitter och gör exakt samma sak själv, dömmer och snackar så otroligt mkt skit innan du ens träffat personen. kallar du det att vara vänlig? Fan heller jag tänker ge dig en chans. Dröm vidare. På dig sitter nog din IQ i hårfärgen.
Och du. Du tror inte att jag kan dig. Tror du inte att jag ser på dig när du ljuger?
Jag har sagt till dig att du behöver inte ens försöka dölja sanningen för jag kommer få reda på den ändå.
Och ändå gör du om samma misstag , om och om igen. Sen vänder du allt mot mig som om det är mitt fel.
Skrämmer jag dig så mkt att du inte ens kan vara ärlig? ska du vända allt mot mig hela tiden så vill jag inte mer. Då är jag hellre ensam för det är aldrig bara den enas fel utan det är båda. Du säger att din ork tar slut , tror du verkligen att jag är en sån superkvinna vars ork aldrig tar slut?
Tillit bygger man upp, den finns verkligen inte där från början som du sa.
Ja jag vet att det är många som känner sig träffade när de läser sig detta men det får ni ta. Jag orkar snart inte alls längre. Jag bryter snart upp allt.
Kände mig tvungen att få utbrottet här eftersom jag vet att ni läser min nästan dagligen fast jag inte skriver varje dag. Detta var det enda sättet jag kunde samla allt på och inte glömma något.
Äntligen är du tillbaks Micke, du har varit efterlängtad min vän.
Så många frågor men inga svar.
Har så många låtar som gör att jag bara tänker på dig.
Jag undrar bara vad är det alltid jag gör fel. Du säger att jag inte gjort något men varför känns det som det då?
jag trodde så mycket om oss som visade sig sen att vara helt fel.
Vad hände egentligen? Hur mår du nu?
Det är så mycket jag vill fråga dig men kan inte, för du finns inte där längre.
Jag vet inte om du sitter och läser det här nu, men om du gör det, så lämna mig inte.
Det finns så mycket kvar jag vill ge.
Jag får nästan ångest alltså.
Javisst, det kommer hända väldigt mycket nu framöver och bra är väl det som man är sysselsatt ;)
Träningen har pågått non-stop i tre veckor nu och resultaten av hårt slitande visar sig mycket. :)
Skönt är det.
Sen i slutet av september blir det operation.
Oktober är det halloween-fest! :) Jag vet exakt vad jag ska vara , men jag skriver inte det här så ingen kan sno min idé, den är helt briljant! ;) Men de finns personer som vet vilken min idol är, så de är det jag ska vara, så sug på den ni andra! Mohaha :)
Sen i November blir det löning för min del, kanske tidigare vem vet?
Jag ska köpa en helt ny garderob, fixa håret, köpa linser och lite annat smått och gott. Det kommer vara en helt ny människa :) men samma personlighet som innan , så tro inget annat :) Det kommer bara bli en ny förbättrad jag ;) Ja , Självförtroendet är det då inget fel på. ;) Haha :)
Annars, inget.
Tankarna har gått kring dig hela tiden och jag önskar av hela mitt hjärta att tillbringa någon dag med dig.
och snart hoppas jag dessutom.
Jag saknar dig.
Vänd inte din rygg emot mig.
See ya later.
Eran Carolin.
(Den blåa färgen på ögonen är linser, har egentligen gröna ! )
Oberoende.
Haft mycket för mig.. eller inte , har bara inte orkat skriva något.
Det har hänt ganska mycket skit också.
En viss person som sa att den aldrig skulle lämna mig , lämnade mig.
Skiter i mig överhuvudtaget. Ja de är jobbigt för att denne person vart den enda som visste allt om mig och förstod sig på mig och tvärtom. Vi kunde alltid prata med varandra. Men nu.. Poff.. borta och jag vet faktiskt inte vad som gick snett eller vad jag gjorde för fel. Personen bara nonchalerar mig och gör det fortfarande.
Det gör ont.
Nog om det, vi får se om denne hör av sig.. förhoppningsvis.
Ja annars då?
Jo gamla ragg strular med min syster.. kul.. :O
Inte för att jag bryr mig fortfarande om dem eller har känslor för det har jag inte men de är så jävla störigt.
Och ja jag tycker det är svinigt.
För denna personen är en så kallad "miss attetionhoe" i mina ögon.
Nu märker han att när han knäpper fingrarna så kommer jag inte längre. Jag är inte hans lilla dörrmatta längre och det stör honom.. haha vill bara ha uppmärksamheten från mig.
Visst får han och min syster strula med vem dem vill, de bryr jag mig inte om, men det finns gränser för fan.
Skillets nya album har äntligen kommit! Åh skitbra är den nya skivan, så sjukt bra!
LÄTT jag ska och kolla på dem när de kommer till sverige, då får dekosta vad devill, jag ska dit så är det bara ;D
Åh vad jag saknar Novalie och Sandra! Vi ses äntligen på söndag på dopet! :D <3
Annars är de inte mkt.
Ska börja skriva lite mer och oftare , haha.
Ha det så bra så länge, sköt om er mina kära läsare:)
Puss och kram!
Tänkandet kring dig.
And it drives you crazy
Each time I go away, the distance gets longer
But it makes us stronger
Should it all come crashing down around me
Would you be there should I stumble or fall
And pick up the pieces
Forget about the shit that we've been through
I wanna stay here forever and always
Standing here in front of all of you
I wanna stay here forever and always
These days are dead again, it's empty from the start
And it drives me crazy
The hours drift away, it hurts to remember
This will soon be over
Bullets for my valentine *
I´d rather go blind then see u with someone else.
I mina mörkaste dagar trodde jag på något som kunde bli verklighet.
Det var det som tog mig genom dagen. Jag tog allt förgivet att när jag tog mig upp igen att allt skulle gå tillbaka till det vanliga. Men det gjorde det inte. Allt som jag trodde jag hade fått tillbaka, typ kontroll över föll ur mina händer lika snabbt igen.
Allt jag hade i mina tankar, i mina drömmar var dig. Du blev snabbt min luft som hjälpte mig andas.
men jag hade så fel. Jag känner mig så dum och helt värdelös. Jag försökte vara allt jag önskade att jag var för att matcha dig och dina önskningar. Men för ingenting.
jag tog dina ord seriöst och sen veta att det egentligen inte var menat?
Du vet att ord betyder allt mig,
Tog jag också dem förgivet? Jag trodde du skulle stanna kvar tills jag tog mig upp igen.
Och det gjorde jag nu men vart tog du vägen?
